Rösten letra

I drömmen hörde jag honom ropa.
Och i detta ögonblick av långväga svar återfinner jag den milda döden,
andas jag trädens födelse.
Ljungens klockor lämnar fritt sina hemligheter i min hand.
Min kropp är markens svalka och den sköra
höstens moln glider genom mina ögon.
Han ropar i gryningen och rösten var min moders.
Havet ska bära mig till en famn.

Anglagard - Letras

• Gánglát frán knapptibble
• Höstsejd
• Ifran Klarhet Till Klarhet
• Kung Bore
• Prolog
• Rösten
• Saknadens fullhet
• Sista somrar
• Skogsranden
• Vandringar I Vilsenhet